Efter att ha lyssnat på denna video där Susan Cain (2012) pratar om introverta personer, började jag fundera. Först, vill jag nämna att i de sammanhang jag kommit i kontakt med ordet introvert har det oftast använts i negativ bemärkelse. Istället för att skriva att någon är introvert föredrar jag att istället använda: person med introvert personlighet eller person som själv anser att den är introvert. Tidigare har jag bara hört begreppen extrovert och introvert nämnas i positivt respektive negativ bemärkelse. Där extrovert har varit det positiva och introvert har varit det negativa. Jag kan faktiskt inte just nu i alla fall komma i håg ett enda tillfälle när jag har har hört ordet introvert nämnas i ett positivt sammanhang, eller som något eftersträvansvärt. Även om begreppet introvert kan ha negativa konnotationer så kommer jag att använda det här, bara för att göra det enkelt.
Efter att ha lyssnat på videon återgick jag till mig själv och till mina funderingar kring min egen skoltid, mina behov både nu och tidigare, samt tankar kring funktionsnedsättningar gällande mig själv, tidigare elever och andra vuxna som jag träffat i olika sammanhang. Tankar och funderingar som jag inte har hittat några svar på och som har blivit hängande för att sedan kunna fortsätta att grubblas vidare på när tillfälle finns eller när tankarna börjar vandra. Efter att ha lyssnat på Cain (2012) kunde mina tankarna sättas i ett sammanhang, framförallt de tankar som har rört mig själv och mina egna reaktioner i olika sammanhang. Cain (2012) hjälpte mig att forma krokar som jag kan hänga upp mina tankar och funderingar på. Kan det vara så att det handlar om olika personlighetsdrag? Och kan det vara så att olika typer av svårigheter som uppstår i olika sammanhang kan förklaras med att det handlar om olika personlighetsdrag?
Susan Cain har studerat introversion och hon menar att en tredjedel (eller mer) av jordens befolkning är introverta. Detta innebär att en av tre personer som vi känner skulle klassa sig själva som introverta. Enligt Reiff Ellis (2020) handlar introversion om ett personlighetsdrag som medför att personen i fråga känner sig mer bekväm när denne får fokusera på sina egna inre tankar och idéer heller än det som händer runtomkring. På engelska skiljer man på begreppen ’solitude’ och ’loneliness’. Det förstnämnda är ett eget aktivt val av att vilja vara ensam och det andra är när man är ensam, men egentligen inte vill vara det. För vissa personer, och speciellt personer som är introverta, spelar denna självvalda ensamhet en stor roll, både för återhämtning, men även för kreativitet. Att vara introvert är inte samma sak som att vara blyg. Därmed inte sagt att personer som beskriver sig själv som introverta inte också kan vara blyga. Introversion handlar om hur man som person reagerar på olika typer av stimuli, som till exempel social stimuli. Introverta personer känner sig mer levande och alerta när de får vara i tysta, lågmälda miljöer. Personer som klassar sig själva som introverta eller personer med introverta personlighetsdrag föredrar att spendera tid med en eller kanske två personer heller än att vara i en stor grupp. Typiskt för dessa personer är att: de behöver stillhet för att kunna koncentrera sig, de behöver tid till reflektion och de behöver betänketid för att kunna ta beslut. Dessa personer mår bra av att vara ensamma, de föredrar att arbeta självständigt hellre än i grupp, de föredrar att skriva hellre än att tala och de blir trötta efter att ha deltagit i grupp eller i grupparbeten. Dessa personer har få men nära vänner, de dagdrömmer och fantiserar ofta för att komma till rätta med problem och de drar sig gärna tillbaka för att tänka egna tankar och för att återhämta sig. Carl Schwartz menar att det handlar om skillnader i våra nervsystem. Skillnaden handlar om att personer som är introverta också har en ökad känslighet för olika typer av stimuli och de reagerar kraftigare på till exempel lukter av olika slag och ljud.
För att åtgå till mina tidigare tankar kring just skillnader personer emellan och olika personlighetsdrag så kan det låta enkelt, men det är egentligen mer komplext än vi tror. Inget är helt svart eller vitt eftersom det alltid finns gråzoner. Enligt Cain (2012) är väldigt få personer endast introverta eller endast extroverta. Ofta är vi något mellanting fast mer åt det ena hållet än det andra (alltså mer extroverta än introverta eller tvärtom). Vår genetiska uppsättning, vårt DNA är inte heller enkelt.
Det som vi alla behöver göra är att fundera på vad det är att vi egentligen behöver för att kunna fungera optimalt i livet för att kunna göra vårt bästa i alla sammanhang, vårt hundra procent. Vi behöver mer noggrant ta reda på hur varje individ fungerar och vad som fungerar eller inte fungerar för den individen. Framförallt i sammanhang som vi ofta befinner oss i, som till exempel i skolan eller vår arbetsplats. Vi är alltid så snabba på att döma. Vi har alltid behov att klassificera. Vi behöver sätta in personer i ett fack. Den personen är si eller den personen är så. Fast det vi ofta glömmer bort är att miljön som personen befinner sig i är avgörande för hur personen beter sig. Om personen hade varit i en annan miljö hade den förmodligen betett sig annorlunda. Kanske är det så att det faktiskt inte är något fel på personen i fråga utan det är miljön som är fel för personen. Det handlar förmodligen inte om en funktionsnedsättning: adhd, autism, dyslexi etcetera. Istället handlar det om att ta reda på vad personen behöver för att kunna fungera optimalt. Det handlar om att anpassa miljön till personen inte om att anpassa personen till miljön. Det handlar även om acceptans och om att vara flexibel. Det som krävs för att miljön ska fungera handlar oftast inte om några omfattande anpassningar. Inom specialpedagogiken talar man om att det är de små förändringarna som oftast får bäst effekt och dessa kan göra hela skillnaden. Skillnader personer emellan kan förklaras genom olika personlighetsdrag som tillkommer genom våra olika genetiska uppsättningar. Våra DNA kan vi inte ändra på, men vi kan ändra och anpassa för att göra situationen bättre när behov finns. Eftersom det finns många personer bland oss som själva skulle klassa sig som mer introverta än extroverta, borde vi inte då ta mer hänsyn till detta personlighetsdrag och vad som fungerar för dessa personer? Det borde vi faktiskt. Nästa gång innan vi vill döma eller när vi redan tror att vi vet, ta ett steg tillbaka. Observera först och kommunicera sedan. Anta inte bara. Detta kan göra hela skillnaden. Kanske är det faktiskt så att det handlar om personlighetsdrag och kanske är personen ifråga inte ens extrovert eller introvert, utan något där mittemellan.
Källor
Reiff Ellis (2020). Introvert personality
Cain, S. (2012). The Power of Introverts